Filariasis

Vill jag inte få. Därför fick jag äta en stor och nio små tabletter idag. På Campus var det “Filariasis Free Weekend”. Jag har ätit nio små och en stor tablet och nu är jag lite febrig av dem.

Har bokat en till helg på Tambua Sands. Bokningen gick snabbt men bussbokningen tog 30 minuter minst. Här finns administrativa utvecklingsmöjligheter, men det är ju bra att människor har ett arbete…

Jag har blivit en snorquelling addict. På morgonen idag var jag som en I stimmet av kanske fyra-fem arter av lite större fiskar; en magisk känsla.

På jobbfronten gäller nu handledning av Soonam, kursplanering tillsammans med Tima och marking. Roligt jobb, tycker jag. Intressant att försöka ha en klar och transparent uppsättning bedömningskriterier för respektive av kursens fem examinationer och sedan via varje examinations andel av kursbetyget kunna betygsätta kursen på en åttagradig steg. Jag har redan klarat av två examinationer på det här sättet; de två enklaste. Tar med mig detta hem.  

Rugby på teve igen och denna gång är det Nyzealändska mästerskapsfinalen mellan Auckland och Wellington. “Riktig” rugby med 15 spelare I varje lag. Mycket bökigare än Rugby Seven. Styrka betalar sig bättre när de är många på plan. Finns inte så mycket utrymme för snabbhet men de som är snabba är verkligen snabba och bra på att finta med kroppen. Kamp och fair play. Riktigt underhållande och sporten lever upp till strategierna integrity, passion, solidarity, discipline och respect. Föredrar sevenvarianten.

MQ5 har utrustats med en ny gastub. Den är fastkedjad I huset och en aning överdimensionerad (fastkedjningen alltså) men ger en klar signal till presumtiva tjuvar. Det blir bra att slippa koka frukostäggen I vattenkokaren I morgon. Konstigt att jag inte tycker att det tagit lång tid att få gas I huset; mer än två veckor…

Veckans första arbetsdag gick mest på rutin: öppna fönsterluckorna, smörja på insect repellent, sätta igång jobbdatorn och se om det kommit någon intressant information från universitetet, öppna nomaden och kolla posten och läsa DN översiktligt, fixa en kopp kaffe (finns alltid kokande vatten I köksskrubben och jag har Nescafé – har snart druckit ett halvt kilo den här en och en halv månaden), course work, möte för kursplanering med Tima, lunch med Tima hos kinesen (kors I taket; första gången), läsning, reflektion, gå hem, sätta på air conditioningen, duscha, byta kläder, gå över gatan till Singh och handla vatten och lite colonial, dricka en kopp kaffe, lyssna på music, läsa, äta kvällsmat, slänga ett öga på teven (blir aldrig mer än 10 minuter om det inte är rugby vill säga…), jobba lite med “hemma”-planering, läsa ut the Alchemist och somna gott I John Blunds sällskap.

Tisdagsmorgonen började med gymmet 30 minuter, dusch, frukost, skype med hustrun, gå till jobbet…

Idag ska det vara Tsunami Drill; det ska bli intressant. Sedan möte med två studenter; en som varit frånvarande p.g.a. förlossning och en vars inspelade vägledningssamtal jag underkänt – han ska få en ny chans.

Dom är ena mästare på att göra skyltar och planscher här på USP. Inför tsunamiövningen fanns det skyltar och plakat överallt på Campus. De är snyggt gjorda och är verkligen till hjälp. Det märks att de har en marknadsavdelning här. Att de säljer allt och därför har utvecklat kunskapen att marknadsföra sina kurser och utbildningar. Klokt att använda kompetensen till intern nytta. Proffsigt. Här har Malmö högskola mycket att lära. Jag kan inte erinra mig våra strategier d.v.s. de argument vi vill visa upp för att människor ska söka sig till oss. Har vi några? Finns de på hemsidan?

Att få hjälp med att trycka upp något = tomma mängden…

Vi har högre kvalitet på mycket, men det är också en hel del som de har som vi saknar. Jag kan nämna något: bokhandel som inte bara säljer nya böcker utan begagnade böcker, papper, skrivmaterial, skönlitteratur, datorartiklar, profilkläder. De har bankkontor, flera matställen, många studerandearbetsplatser där det är möblerat så att man kan sitta och diskutera och även jobba med sin dator. Man har ett gym där personal och studenter har rabatterat pris, en simbassäng. Sen har de I princip allt som vi har. Jag kan inte komma på något som vi har som de saknar. Jo, en sak. Vi har massor med kopieringspapper som våra studerande fritt kan förse sig med; här finns inte ett papper; det får de köpa – intressant!

Läste Egan just. När han diskuterar olika forskardiscipliners salongsfäighet citerar han en nobelpristagare I fysik som uttrycker: “social science were more akin to certain superstitious practices of South Sea Islanders – ‘cargo cult science’, he called it” (2010 s. 17). Otroligt intressant vad den svenska nobelkommittén lyckas få fram för några dumhuvuden som får ta kungen I hand (nå ja), få en massa pengar och bli lyfta till skyarna för sina stora, eller rättare uttryckt otroligt begränsade, intelligens……………..som krokodiler; stora I käften med minimala öron; obra!