Dagens
undervisning (5-8pm) handlar om att skapa ett mattering climate i
samtalssituationen och om vägledning i grupp. Jag har 14 studenter idag, så jag
får för en del övningar dela in dem i två grupper. Tar ett gruppfoto så att jag
ska kunna lära mig namn och kunna vara mer rättssäker i mina bedömningar av
studenternas prestationer. Undervisningslokalen är mycket enkel men duger gott.
Det finns white board och jag får låna en bärbar projektor de tillfällen jag
behöver. Flyttbara bord så att vi har en möblering som är lämplig. En störande
fläkt i taket; alternativet är alltför mycket svettning från min sida. Kan man
förresten bli mer än genomsvett?
En
svårighet för mig att studenterna talar lågt och snabbt. Jag har ingen dålig
hörsel men det är andra ljud i omgivningen (det finns ju inga fönsterglas…) och
jag är ännu inte hemma i engelskan. Studenternas engelska är av mycket
varierande slag; några by the book och några barfotavarianten. Jag är inte sämst
i klassen, men vad hjälper det?
Jag
har tidigare när jag tänkt på att kunna fungera som lärare på denna nivån i ett
engelsktalande land mest tänkt på att kunna göra mig själv förstådd. Jag märkte
dock när jag var i Vancouver 2010 att frågorna jag fick av studenterna inte
alltid var lätta att kunna uppfatta helt klart, så jag var beredd. Men
fijiengelska är något helt annat… Detta är ett mycket bra exempel på vad som är
viktigt i ett samtal…att förstå varandras språkligt. I undervisningen jobbar
jag symboliskt och tar hela tiden vardagsexempel; jag låter mina
undervisningspass metaforiskt likna en samtalssituation. Här fick jag ju mig
själv en rejäl tankeställare. Det är bra!
Hellre genomsvett och utmana sig själv än torr och feg! You rule!
SvaraRaderaNjut av övärlden!